Schacksnack

En bra träningsmetod att utvecklas i schack är att låta en erfaren schackpedagog analysera dina partier (utan datorer) för att verbalt hjälpa dig till en djupare förståelse av det som konkret behöver åtgärdas och hur det ska åtgärdas. Du lär dig också spelprinciperna eftersom datorerna som är opedagogiska inte kommer att användas. Du bestämmer partiet eller partierna och varje parti analyseras med hjälp av verbala kommentarer i en timme och förmedlas sedan via worddokument, Chessbase eller direkt på mejlen. Det brukar bli ungefär två a4-sidor per parti späckade med pedagogiska kommentarer. Om du är intresserad av att pröva ett sådant upplägg kan du sända ett eller flera partier via e-post till thomasengqvist@protonmail.com för att få återkoppling. Det kostar 500 kr för en timmes nedskrivna analyser. För att visa hur det fungerar i praktiken kan man titta på nedanstående parti mellan två icke namngivna amatörer.

Amatör – Amatör [A57]
Stockholm, 2012
[Engqvist]

1.d4 Nf6 2.c4 c5 3.d5 b5 Du spelar en aktiv och bra spelöppning! Om du spelar denna öppning regelbundet måste du kunna teorivarianterna bra eftersom det finns många skarpa varianter som du kan råka ut för i mötet med de spelöppningsförberedda motståndarna. Jag tänker på varianter som 4.cxb5 a6 5.Nc3, 5.f3, 5.e3 eller 5.b6. Har du klart för dig vilka varianter du ska spela? En annan nackdel med öppningen är att den är lätt att undvika med dragföljden 2.Nf3. Hur hanterar du denna dragföljd? Du måste också ha en repertoar mot 1.c4 och 1.Nf3. Hur hanterar du de dragen? Den magiska boken med denna variant är Benkös bok utgiven på Batsford 1974. Visserligen är varianterna föråldrade men knappast den djupa förståelsen Benkö visar kring varianten och den fantastiska historiska utvikningen som han gör. Visste du förresten att denna öppning har ett svenskt ursprung med framför allt Erik Lundin? Detta kan ge en annan känsla när man spelar Volga så man inte bara tänker på att det faktiskt är rysk propaganda som ligger bakom det vanligaste namnet till spelöppningen. 4.Nf3 Hur hanterar du följande variant som idag är populär: 4.cxb5 a6 5.bxa6 Bxa6 6.Nc3 d6 7.g3 g6 8.Bg2 Bg7 9.Nf3? Kan du teorin eller har du ett öppningsschema som du följer, i så fall vilket eller vilka? 4…d6 Rent principiellt borde 4…bxc4 vara det logiska draget eftersom du nu har uppnått ett av de strategiska målen att byta en b-bonde som är mindre värd mot en c-bonde. Det ger ju en bondeövervikt i stora centrum (från f-c) med fyra bönder mot tre. Är du medveten om detta tänkesätt? Detta är grundidén med Polskt parti som spelades av Spasskij mot Petrosian i en VM-match, alltså 1.d4 b5 2.e4 Bb7 3.f3 a6. Så fort som vit spelar c2-c4 är målet för svart att byta. I denna ställning är det annorlunda på grund av vits terrängfördel så du skulle helt enkelt bara hjälpa vit att etablera en stark springare på c4. Jag tror att anledningen till 4…d6 är att du helt enkelt hoppas att vit ska slå på b5 och därmed länka in i de typiska ställningarna i Volga. 4…Bb7 hade varit ett aktivare drag som sätter tryck mot spetsen av vits centrum. Du kan då kombinera planer som …b5-b4 om vit spelar Nc3, med att slå på c4 följt av …e7-e6. 5.cxb5 a6 6.b6 Nu har det blivit en övergång till systemet med 5.b6 fast med ett tidigt Nf3 istället för Nc3. 6…Qxb6 Damen kommer ut för tidigt i spel utan något angreppsmål, vare sig strategiskt eller taktiskt. Dessutom kan damen råka ut för att vit vinner ett tempo på c4 för en av sina springare. 6…Nbd7 är mer logiskt för att accelerera pjäsutvecklingen. 7.Nc3 g6 8.Nd2 Här kommer springaren till utposten c4 helt gratis! 8…Bg7 9.e4 Nbd7 10.a4 En annan typisk idé för att utnyttja den prekära damens placering på b6. Vit vill spela bonden till a5 och förhindra ett framtida …Nb6 som skulle opponera mot en springare på c4 och tvinga den att flytta till a5 eller e3 beroende på ställningen. 10.Be2 0-0 11.Nc4 Qc7 12.Bf4 ger vit det lite bekvämare spelet på grund av terrängfördelen och den starka flexibla springaren på c4. Om svart spelar sin springare till b6 för att utmana c4-springaren är tanken att gå till e3 där den står centralt och inte stänger in löparen på c1. 10…0-0 10…a5 prisger fältet b5 men undviker vits grundläggande plan a4-a5. 11.Be2 11.a5 är det logiska draget. Nu spelar vit ett slags hybrid av tidigare nämnda spelplaner. 11…Qb4!? för att provocera fram 12.Ra4 är intressant. 12…Qb8 13.Nc4 med en liten fördel för vit. Det är dock inte klart om tornets placering på a4 är en höjdare. 11…Qc7 Här bryter du mot en känd princip som säger att du inte ska flytta damen när den inte är hotad. Det är heller inte klart om den ska till c7 när du har fält på b4 och b8 på den halvöppna b-linjen. Det här är passivt spel och du gör det enklare för vit att formulera en spelplan. Just damen är en exceptionellt viktig pjäs att spela så aktivt och flexibelt som möjligt med. Detta har Bronstein skrivit om i sin berömda turneringsbok om kandidatturneringen i Zurich 1953. Även Znosko-Borovskijs mittspelsbok tar upp hur man korrekt ska spela med damen. I nuläget känns det som om du inte har ett korrekt handlag med damen. 12.0-0

Hur utvecklar svart sitt torn?

12…Rd8 Det är svårt att spela korrekt med tornen för nästan alla schackspelare. Som jag ser det är detta torndrag korrekt om vit slår bonden på e6 som du planerar. Men om vit inte slår bonden på e6 står ditt torn för passivt på d8. Just nu tror jag att du spelar för passivt med de tunga pjäserna och detta är mycket farligt eftersom det är dina starkaste pjäser sett till rörlighet. Om du nödvändigtvis ska flytta ett torn är 12…Rb8 aktivare då du får tryck mot b2-bonden och kontrollerar den svaga b4-rutan. Detta kan inte vara fel. Det gör också att ditt damdrag får en poäng som ju annars stod i vägen för tornet på den halvöppna b-linjen. 13.h3 13.a5 eller 13.Nc4 ingår i vits uppbyggnad. Jag är inte säker på textdraget som ger dig praktiskt taget ett fridrag. Detta måste du ta vara på. 13…e6 14.Nc4 Ne5!? 14…Nb6 ser mer logiskt ut. Fischer skulle aldrig stänga in sin löpare på g7, ej heller Gufeld som var mån om sin fianchettolöpare. (Kolla Gufelds bok The search for Mona Lisa!) En spontan fråga: Hur mycket gillar du din löpare på g7? 15.Ne3 15.Nxe5 dxe5 har poängen att ditt torn aktiveras medan din löpare blir passiv. Intressant idé! Hade du förresten sett 16.Bc4 Nxe4! 17.Nxe4 exd5 18.Bxd5 (18.Bg5 ser irriterande ut) 18…Bb7? 15…g5 Förhindrar f2-f4 men tänkte du på att du nu har två springare som blockerar din löpare? Jag tycker du misshandlar din fianchettolöpare, eller har jag fel? 16.Kh2 Vit planerar g3 och f4 för att försvaga sin kung? Jag förstår inte detta drag. Du har fått ett fridrag igen för att förbättra din position. 16…Ng6 Bra drag med fokus på f4 och löparen på g7 börjar vakna till liv. (Den viktigaste lätta pjäsen i detta system för att få tryck i centrum och på damflygeln). 17.Nc4 h6 18.g3 Ett fridrag igen för dig! 18.a5 och Nb6 var logiskt., a6-bonden är lite svag. 18…Bb7 18…Nxe4 19.Nxe4 exd5 20.Qxd5 Bb7 eller (20…Be6 följt av …d5 ger svart mycket aktivitet. Med utvecklingsförsprånget bör svart stå mycket bra.) ] 19.Rg1 Ett mycket mystiskt torndrag! 19…Nxe4! Bra! Nu är detta skenoffer ännu starkare. 20.dxe6 Vit ger upp centrum. 20…Nxc3 20…d5 var det första jag tänkte på enligt metoden vad som var nackdelen med vits senaste drag. Jo bonden på d5 som hamnade på e6 gav din egen d-bonde spelrum till d5 med tempovinst. Detta kanske kan vara något. 21.bxc3 d5 Bra, det kom nu! 22.exf7+ Qxf7 23.Ne3 Qxf2+ 24.Rg2

Vart flyttar svart sin dam lämpligast?

24…Qf8?! Spelbart men onödigt passivt som du själv har insett. 24…Qf6 är bättre som du anger. Det är det här med att spela aktivt med damen!! 25.Rb1 Rab8 25…Bc6 känns naturligare. Här står löparen säkrare och trycker också på a4-bonden. 26.Bf3 Ne5 Du spelar bra med springaren och bönderna. Dock tror jag du har problem med de övriga pjäserna. Kungen kan jag inte bedöma utifrån det här partiet. 27.Bxd5+ Bxd5 27…Kh8 håller kvar bindningen. TIdsnöd? 28.Rxb8 Ditt torn stod nyss på a8 så kanske du glömde att man kunde byta på b8? 28…Rxb8 29.Qxd5+

Hur parerar svart schacken på bästa sätt?

29…Qf7 29…Kh8 ser bättre ut. Du har idéer som …Rd8 eller …Rb1 och sedan kanske en springarschack på f3 eller kanske in på d3 i kombination med …Rd8. 30.Rb2 Rxb2+ 31.Bxb2 Qxd5 32.Nxd5 Nc4 Bra avbyten banade väg för detta starka drag. 33.Bc1 Kf7 34.Kg2 Be5 34…a5! hade fört bonden ett steg närmare dam och blockerat a4-bonden. Tidsnöd? 35.Ne3 Nxe3+ 35…Nb6 36.a5 Nd7 37.c4 ser remibetonat ut. 36.Bxe3 1/2-1/2

Slutkommentar: Du behöver spela aktivare. Nu mötte du en spelare som faktiskt gav dig flera chanser. Jag misstänker att det var tidsnöd som fällde dig. I annat fall är det varianträkningsförmågan som är problemet. Rent principiellt måste du tänka på hur du spelar med de tunga pjäserna och förmodligen också löparna. Detta är vad jag har kunnat avläsa utifrån detta enstaka parti. Du får väl undersöka om detta har någon relevans för dina andra partier men om du upptäcker samma tendenser så är det här något du måste börja jobba med. Du kan exempelvis titta på mästar- eller stormästarpartier och se hur de spelar med de tunga pjäserna. Just tornen har många spelare problem med. Det är förmodligen de allra svåraste pjäserna att spela optimalt med.

En viktig fråga inom individuell schackträning är hur man läser schackböcker. Boken om hur man studerar schackböcker på effektivaste sätt är ännu inte skriven och den skulle kunna rubriceras How to read chessbooks. Detta är alltså ett komplicerat ämne som det skulle kunna skrivas minst en bok om men i denna artikel blir ämnet avgränsat till hur man förhåller sig till partisamlingar av en specifik spelare.

En av de mest grundläggande metoderna att förkovra sig i schack är att studera en eller flera spelare grundligt. Man kan t.ex. granska någon som man identifierar sig med, det vill säga har samma spelstil, eller man kan göra motsatsen. I mitt eget fall är spelare som Capablanca och Petrosian de jag identifierar mig med men har även gjort ett grundligt studium av Tals partier. Tanken är att jobba med sina styrkor och svagheter beroende på vilken spelare man väljer att fokusera mot.

Hur går man då till väga när man studerar en specifik spelare? Först och främst skaffar man sig en bra bok som har fått goda recensioner eller rekommendationer och sedan tar man fram ett schackspel. Därefter finns det två sätt att gå tillväga. Den första är den mest bekväma och passar dem som inte tidigare har studerat den specifika spelaren på djupet. Det innebär att man spelar igenom partierna i kronologisk ordning och läser textkommentarerna samtidigt som man tänker på varianterna i huvudet. Detta är ett enkelt sätt att ta till sig nya idéer och det går relativt snabbt att bli klar med en bok. Detta är också en effektivt metod att tillskansa sig nya idéer inför en turnering och rekommenderas av bland andra Botvinnik som själv gjorde så inför turneringar för att motverka ringrost och öka kreativitetslustan. Den andra metoden är mer krävande men ger också mer tillbaka eftersom man får en djupare förståelse för spelaren. Det är att man försöker gissa dragen innan man utför dem på brädan. Den här metoden nämns första gången i schacklitteraturen av Nimzowitsch som brukade göra så för att förkovra sig i schack. Så gjorde jag för övrigt själv med mina Tal-studier och lärde mig enormt mycket av det. Jag kommer ihåg att jag kunde sitta i 3-4 timmar med ett Tal-parti så det viktigaste med det här upplägget är inte antalet partier utan fördjupningen av själva partiet. Här gäller det förstås att vara uppmärksam på att välja ett synnerligen intressant parti för detta träningsupplägg och välja en tidpunkt när man kan fokusera i ett par timmar, som exempelvis på helger.

Den ryske stormästaren Alexander Kotov skrev i klassikern Spela som en stormästare att man måste behärska tre förmågor grundligt för att nå framgång i schack. Dessa är att man har en känsla för kombinationer, att man kan räkna varianter och att man kan bedöma ställningar. Det går att träna på de två förstnämnda förmågorna genom att regelbundet analysera ställningar som innehåller taktiska finurligheter. I Veckans träningstips 11 rekommenderade Schacksnack kombinationsspalten Klarar du denna? där man kan utveckla sin taktiska kombinationsförmåga och varianträkningsförmåga samtidigt.

Det finns en ny sida på nätet där man kostnadsfritt med hjälp av ett ratingtal kan få hjälp med att numeriskt beräkna hur man utvecklar sin taktiska förmåga. Sidan heter chesspuzzle.net och rekommenderas till alla som vill hålla igång eller utveckla sin kombinations- och varianträkningsförmåga. Här går det också att flytta pjäserna när man prövar sina lösningar.

En solid metod att förkovra sig i schack är att lära sig fem ställningar i veckan. Detta ”less-is-more-koncept” utarbetades i slutet av 70-talet i samråd med Robert Danielsson som var min tränare när jag var tonåring. Då handlade det om att jag lärde mig fem ställningar i veckan från GM Ludek Pachmans Mittelspielpraxis im Schach respektive Endspielpraxis im Schach. Tanken är att det är bättre att göra för litet än för mycket eftersom risken är större vid det senare alternativet att inget alls blir gjort. Nackdelen för mig på sent 70-tal var att det kunde vara svårt att hålla disciplinen under 12 månader men med hjälp av e-posten kan man råda bot på detta och dessutom skapa en pedagogisk struktur.

En prisvärd möjlighet (500 kr) att ta schacklektioner enligt detta koncept är att vara med på en mejllista där de 300 viktigaste ställningarna presenteras under ett år. Genom att assimilera och upprepa dessa ställningar kommer din spelstyrka att öka avsevärt i proportion till ditt ratingtal. Om du känner till dessa nyckelställningar har du stora chanser i praktiskt schack att känna igen tematiken inom spelöppning (50) mittspel (150) och slutspel (100). Fem ställningar i veckan skickas ut med lösningen veckan därpå. Om du kan ett specifikt bondeslutspel kan det motsvara att kunna 50 bondeslutspel men du måste veta vilken nyckelställning det är. Genom att lära dig en viktig positionell idé eller ett viktigt slutspel läggs grunden för att applicera denna idé eller detta slutspel i andra ställningar. Detta är i princip den enda genvägen som finns om du vill förkovra sig snabbt.

Inför varje ställning gör du en ställningsbedömning och försöker hitta det bästa draget eller den bästa fortsättningen Det kan ta 5-30 minuter beroende på din spelstyrka och tidigare förtrogenhet med schackidéer. Om du tycker det är svårt väntar du tills lösningen kommer om en vecka och spelar igenom den. Ytterligare en vecka senare, repeterar du ställningen för att se om du kommit ihåg lösningen och den specifika idén att lägga på minnet. Ett litet smakprov hur det kan se ut presenteras här nedan med ett exempel från min egen praktik när jag var junior. Under denna tid hade jag sporadiskt studerat tornslutspel från Dr Max Euwes berömda Slutspelsteori – N:R 2 Tornslutspel. Jag kommer ihåg, som om det var igår, när jag fick upp detta tornslutspel som 15-åring, efter att ha försvarat mig med bonde under med bara tunga pjäser kvar mot en betydligt högre rankad motståndare.

Karlsson,Peter – Engqvist,Thomas
Match Elitspelare-Juniorer, Uppsala 1979
[Engqvist]

Hur fortsätter vit?

37.Kf3 En intressant fortsättning inspirerad av Znosko-Borovskij var 37.Rd4!? med tanken Rg4+ för att tvinga svarts kung att ta ställning till om den ska lämna h-bonden i sticket eller f-bonden. Det går inte att förhindra denna idé med 37…h5? på grund av 38.Rd5 h4 39.g4 och svarts h-bonde faller. 37…Rc5 38.Kf4 38.Rd4 var fortfarande ett intressant alternativ. 38…Kg7 39.h4 Kg6 40.e4 h5 41.f3 Rc3 42.Rd6 Rc4 43.g4 hxg4 44.fxg4 Kg7 45.Kf5 Rc1 46.g5 fxg5 47.Kxg5 Rg1+ 48.Kh5 Re1 49.Rd4 Rg1 50.e5 Re1 51.Rg4+ Kh7 52.Rg5 Rf1 53.Kg4 Rg1+ 54.Kf5 Rf1+ 55.Ke4 Rd1 56.h5 Rh1 57.Kd5 Rd1+ 58.Kc6 Rf1 59.Kd6 Kh6 60.Rg8 Kxh5 1/2-1/2

Det var ganska lätt att få remi eftersom jag kände till den viktiga förlagan till detta slutspel. Snozko-Borovskijs idé med torndraget till g-linjen fanns inte med i Euwes bok utan den idén lärde jag mig som senior från Snozko-Borovskijs klassiker How to play chess endings.

Eliskases-Bogoljubow, 1939 – Slutspel
Tornslutspel/Fyra mot tre på samma flygel
[Engqvist/Znosko-Borovsky/Euwe]

Vit vid draget

1.Ra1 Trots dubbelbonden på f-linjen är denna ställning att föredra för försvararen än en ställning med en vit bonde på g2 eller g3. Orsaken är att det inte finns några gynnsamma bondeavbyten för svart. En annan fördel för vit är att han har tillgång till fälten g2 och g3 för sin kung. 1…g5 Znosko-Borovskij föreslår den intressanta spelplanen att ställa tornet på g5 för att tvinga vits kung till en förklaring. Om vit ställer kungen på f1 kan svart ställa upp sig enligt schemat: bönderna på f6 och e5 och avancemang med kungen till h3. Om vit försöker stoppa svarts kung på h5 genom att ställa tornet på den fjärde raden kan svart spela bonden till f4. Svarts torn garderar då både g7- och e5-bonden och svarts kung kan avancera till h3 och plocka h2-bonden. Detta är förmodligen den bästa praktiska vinstchansen för svart. Om vit ställer kungen på h1 kan svart försöka få kungen till den andra sidan och rikta in sig mot f-bönderna eller ett tornbyte. En tänkbar variant är 1…Rb5 2.Kg2 Rg5+ 3.Kh3. Detta kungsdrag är ett sätt att motverka svarts plan till skillnad mot 3.Kf1 eller 3.Kh1. 2.h3 Kg7 3.Ra5 Kg6 4.Kg2 h5! 5.Rc5 f6 6.Ra5 Rb3 7.Rc5 e5 8.Rc6 Kf5 9.Ra6 Rb4 Naturligtvis inte 9…Kf4?? 10.Rxf6# 10.Rc6 Rf4 11.Ra6 g4 12.hxg4+ hxg4 13.fxg4+ Rxg4+ 14.Kf3 Nu är ställningen ganska klar remi. 14…Rb4 15.Ra3 Kg5 16.Re3 Rd4 17.Kg2 e4 18.Re2 Kf4 19.Ra2 f5 20.Ra8 Rd2 21.Re8 Re2 22.Ra8 Rd2 22…e3 23.Ra4+ Kg5 24.Kf3 Rxf2+ 25.Kxe3 23.Re8 Rd7 24.Ra8 Rd5 25.Re8 Rd2 26.Re7 Rd8 27.Ra7 Kg5 28.Ra5 Kf6 29.Kf1 f4 30.Ke2 Rb8 31.Ra6+ Kf5 32.Ra5+ Kg4 33.f3+! En bra finess att lägga på minnet. Det är remi om det blir en svart dubbelbonden på f-linjen. 33…exf3+ 34.Kf2 Rb2+ 35.Kf1 Rh2 36.Rb5 Rh5 37.Rxh5 Kxh5 38.Kf2 Kg4 39.Kf1 Kf5 40.Kf2 Ke4 41.Kf1 Ke3 42.Ke1 1/2-1/2 Till skillnad mot Znosko-Borovskijs intressanta plan spelade både Karlsson och Bogoljubow tämligen planlöst. Det här är en utmärkt ställning att testa mot datorn med båda färgerna! Ställningen är alltså remi vid bästa spel.

Om du vill se fler konkreta exempel på denna träningsmetod kan du läsa mer här och här och här och här.

E-postkursen ”Less is more” – 300 viktiga ställningar inom öppningsspel, mittspel och slutspel  har just gått en årsrunda då den startade under våren 2016 och avslutats för de som var med den första vändan. 300 viktiga ställningar presenterades varav, 150 mittspel, 100 slutspel och 50 öppningsspel. Nu har du chansen att vara med från början när kursen börjar sitt andra år. Om du är intresserad av kursen kan du skicka ett mejl till thomas.engqvist@hotmail.com så sätter jag upp dig på e-postlistan. Du kan efter ett års arbete, vilket i praktiken innebär ett par timmar i veckan varvat med repetition, se fram emot en gedigen grund i öppningsspel, mittspel och slutspel.

En solid metod att förkovra sig i schack är att lära sig fem ställningar i veckan. Detta ”less-is-more-koncept” utarbetades i slutet av 70-talet i samråd med Robert Danielsson som var min tränare när jag var tonåring. Då handlade det om att lära sig fem ställningar i veckan från GM Ludek Pachmans Mittelspielpraxis im Schach och Endspielpraxis im Schach. Det är alltså bättre att göra för litet (5 ställningar) än för mycket eftersom risken är större vid det senare alternativet att inget alls blir gjort. Nackdelen var att det kunde vara svårt att hålla disciplinen under 12 månader. Med hjälp av e-posten kan man råda bot på detta och samtidigt skapa en pedagogisk struktur.

En prisvärd möjlighet (500 kr) att ta schacklektioner enligt detta koncept är att vara med på en mejllista där de 300 viktigaste ställningarna presenteras under ett år. Genom att assimilera och upprepa dessa ställningar kommer din spelstyrka att öka avsevärt i proportion till ditt ratingtal. Om du känner till dessa nyckelställningar har du stora chanser i praktiskt schack att känna igen tematiken inom spelöppning (50) mittspel (150) och slutspel (100). Fem ställningar i veckan skickas ut med lösningen veckan därpå. Om du kan ett specifikt bondeslutspel kan det motsvara att kunna 50 bondeslutspel men du måste veta vilken nyckelställning det är. Genom att lära sig en viktig positionell idé läggs grunden för att applicera denna idé i andra ställningar. Detta är i princip den enda genvägen som finns om man vill förkovra sig snabbt.

Inför varje ställning gör du en ställningsbedömning och försöker hitta det bästa draget eller den bästa fortsättningen Det kan ta 5-30 minuter beroende på din spelstyrka och förtrogenhet med schackidéer. Om du tycker att det är svårt väntar du bara tills lösningen kommer om en vecka och spelar igenom den. Ytterligare en vecka senare, repeterar du ställningen för att se om du kommit ihåg lösningen och den specifika idén att lägga på minnet. Ett litet smakprov hur det kan se ut presenteras här nedan med ett exempel från min egen praktik och hur jag fick nytta av min egen kurs.

Ernst,Thomas (2381) – Engqvist,Thomas (2347) [C65]
Stockholm Mästar-Elit, 08.07.2017

Hur fortsätter svart?

20…Bxh2! Först räknade jag på 20…Rxh2 21.Rxh2 Bxh2 (21…Rf1+ 22.Kc2 Rxa1 23.Rh7) 22.Ke2 Bf4 23.Rh1 men i båda varianterna kändes det som att vit hade goda remichanser trots bonde under. Sedan undersökte jag textdraget och associerade direkt till det berömda draget 24.La7 som Karpov gjorde i ett berömt parti mot Unzicker. Poängen med draget var att vit ville dubblera på a-linjen bakom löparen i lugn och ro. Här kunde samma idé tillämpas för jag ville ju behålla båda tornen så att det var möjligt att spela på kungsangrepp. Sagt och gjort spelade jag 20…Lxh2! Partiet fortsatte 21.Ke2 Rfh5 Torndubbleringen är idén med hela konceptet och alltså undvika ett avbyte samtidigt som bindningen upphävs. 22.g4 Rh3 23.Raf1 f6 24.Rf3 R3h4 25.g5 f5 26.Kd3 Bd6 Jag började få lite ont om tid och gick med på att byta ett torn. 26…Kd7 var annars ett fullgott alternativ. 27.Rxh4 Rxh4 28.b3 f4 29.Bd2 29.Bf2 Rh5 hjälper inte vit. 29…Kd7 30.c4 c6 31.cxd5 31.c5 leder till förlsut efter 31…Bc7 32.Be1 Rh8 33.Bd2 Rf8. 31…cxd5 32.b4 Ke6 33.a4 Kf5 34.b5 Kxg5 0-1

Här följer förlagan till 20…Lxh2! som jag ”knyckte” från Karpov.

Karpov-Unzicker, Nice (ol) 1974
Mittspelstema: Blockering av en öppen linje

Vad gör vit?

24.Ba7!! En revolutionerande idé som bygger på tanken att undvika avbyten av de tunga pjäserna. Många gånger i Spanskt parti spelar vit på kungsflygeln och svart får motspel på damflygeln. Genom det originella textdraget försvinner svarts motspel på damflygeln. Det här är också en idé att lägga på minnet när det gäller hur man kan ta över en linje genom dubblering eller tripplering. 24…Ne8 25.Bc2 Nc7 26.Rea1 Qe7 27.Bb1 Be8 28.Ne2 Vit förbereder så sakteliga spel på kungsflygeln med f4. Svart kan inte göra så mycket utan bara passivt titta på. 28…Nd8 29.Nh2 Bg7 30.f4 f6 31.f5 Nu har vit terrängfördel, inte bara i centrum, utan också på kungsflygeln. 31…g5 32.Bc2 Bf7 33.Ng3 Nb7 34.Bd1 h6 35.Bh5 Det är fascinerande att se hur Karpov utnyttjar kanterna av brädan med sina löpare för att uppnå sina strategiska mål. Nu kan svart inte förhindra att vitfältslöparna blir avbytna. 35…Qe8 36.Qd1 Nd8 37.Ra3 Kf8 38.R1a2 Kg8 39.Ng4 Kf8 40.Ne3 Kg8 41.Bxf7+ Nxf7 42.Qh5 Nd8 43.Qg6 Capablancas och Fischers metod som innebär att vit går med på ett avbyte när det förbättrar bondeställningen. 43…Kf8 44.Nh5 1-0 Ett strategiskt mästerverk av Karpov.

Om du vill se fler konkreta exempel på denna träningsmetod med viktiga positionella idéer kan du läsa mer här och här.

E-postkursen ”Less is more” – 300 viktiga ställningar inom öppningsspel, mittspel och slutspel  har just gått en årsrunda då den startade under våren 2016 och avslutades i förra veckan för de som var med från början. 300 viktiga ställningar presenterades varav, 150 mittspel, 100 slutspel och 50 öppningsspel. Nu har du chansen att vara med från början när kursen börjar sitt andra år. Om du är intresserad av kursen kan du skicka ett mejl till thomas.engqvist@hotmail.com så sätter jag upp dig på e-postlistan.

En bra träningsmetod att utvecklas i schack är att låta en erfaren schackpedagog analysera dina partier utan datorer för att verbalt hjälpa dig till en djupare förståelse av det som konkret behöver åtgärdas och hur det ska åtgärdas. Du lär dig också spelprinciperna eftersom datorerna som är opedagogiska inte kommer att användas. Du bestämmer partiet eller partierna och varje parti analyseras med hjälp av verbala kommentarer i en timme och förmedlas sedan via worddokument, Chessbase eller direkt på mejlen. Det brukar bli ungefär två a4-sidor per parti späckade med pedagogiska kommentarer. Om du är intresserad av att pröva ett sådant upplägg kan du sända ett eller flera partier via e-post till thomasengqvist@hotmail.com för att få återkoppling. Det kostar 500 kr för en timmes nedskrivna analyser. För att visa hur det fungerar i praktiken kan man titta på nedanstående parti mellan två icke namngivna amatörer.

N.N. – N.N. [D11]
Stockholm , 2012
[Engqvist]

1.d4 d5 2.c4 c6 3.Nf3 Nf6 4.e3 Du stänger in löparen på c1. Det blir intressant att se hur du löser det problemet i framtiden. Fördelen är att den inte blir lätt bortbytt, jämfört med system där löparen står på g5, och mer dynamisk skapas i ställningen. En nackdel med detta system är att svart får stor valfrihet att välja med de fem systemen 4…Bg4 4…Bf5, 4…e6, 4…a6 och 4…g6 och du måste vara förberedd mot de alla! 5.Nc3 En lurigare fortsättning är 5.Qb3 Qb6 (5…Bxf3 6.Qxb7!) 6.Ne5 Svart fortsätter normalt 6…Bf5 och nu finns en riktigt giftig fälla som är bra att känna till och som man kan få in. 7.cxd5 Qxb3 8.axb3 Bxb1? (8…Nxd5 och ett jämnt mittspel utan damer har uppstått.) 9.dxc6! Be4 10.Rxa7!! Den här vackra kombinationen kan vara lätt att missa om man inte har sett den tidigare. 10…Rxa7 11.c7 och vit får tillbaka sin dam på c8 eller b8. 5…e6 6.Qb3 Qb6 6…Qc7 är förmodligen mer logiskt när vit inte kan spela löparen till f4.

7.c5 Standarddraget är 7.Ne5 som normalt brukar besvaras med 7…Bf5. Att ställa en springare så här räknas till den sundaste planen i schackhistorien. Den uppfanns enligt Emanuel Lasker av La Bourdonnais. Detta kan man läsa om i världens bästa schackbok Manual of Chess. Skaffa den om du inte har den! I den boken kan du lära dig allt om Steinitz teorier som du behöver veta plus Laskers viktiga tillägg. Efter att har gjort ett studium av dessa teorier har du lagt en god grund för att studera Nimzowitschs böcker. 7…Qc7 Det bästa draget. Det är vit som tjänar på dambyte på b3. Nu står vits dam ivägen för b-bonden och damen har ingen funktion att fylla på b3. 8.Be2?! Passivt, idén med draget är inte klart och hur bemöter du brejken …b6 antingen direkt eller senare? Du måste ha en plan som anknyter till det komprometterande c4-c5 eftersom det inte är något tryck mot centrum längre. Antingen förbereder du b4-framstöten eller gör ett springarutfall till e5 som bibehåller olika miniplaner öppna. 8…Nbd7 8…b6 direkt är mer kritiskt. Avbytet 9.cxb6 axb6 tjänar svart på strukturellt eftersom a-bonden är mindre värd än c-bonden. 9.Bd2 Be7 9…b6! 10.0-0 0-0 Båda spelarna utvecklar sig planlöst. Så här kunde Morphy utveckla sig men en spelare som Capablanca som var en förelöpare för de hypermoderna insåg att man måste ha en spelplan i öppningen. Att utveckla sig planlöst straffar sig mot en spelare som har en idé som har en förankring i ställningen med sina drag. Dessutom är inte utvecklingen det viktiga i en sluten ställning som Steinitz och Rubinstein visade. Det viktiga är manövreringen, det vill säga att ställa pjäserna där de står på bra rutor långsiktigt. Damen på b3 står fel och b2-bonden ska stå på b4 när vit har en bonde på c5. 10…b6! 11.Qd1 11.Qc2 kontrollerar centrum. 11…Rfe8 Om 11…b6 så 12.b4 och om 12…a5 bibehåller vit med 13.a3 sin bondekedja. Trots att svarts angrepp mot c5-bonden kommer försent har svart en liten fördel på grund av sitt utvecklingsförsprång och den starkare kontrollen av e4 jämfört med vits kontroll av e5. 12.b4 Bättre sent än aldrig. Ett viktigt drag med en bondekedja som har sin spets på c5. Basen måste vara stark. 12…Bf8 Svart spelar på …e5. Det ligger i svarts intresse att öppna spelet med …b6 eller …e5 så fort som möjligt för att profitera på sin utveckling. Detta borde dock ha skett tidigare för större effekt. 13.Rb1 I denna ställning är det svart som tjänar på linjeöppningar eftersom vit ligger efter i utvecklingen så syftet med torndraget är inte helt klart även om du förstås strävar efter b5 i rätt läge. Den som egentligen har mer rätt att ta initiativ att angripa är svart på grund av tidigare nämnda fördelar som bättre utveckling, aktivare löpare och dam och mer inflytande i centrum. 13…h6 14.Rb2 Bxf3 14…e5 eller 14…b6 är bättre. 15.Bxf3 e5 16.g3 Nu är en öppning av spelet mer befogat eftersom du har löparparet och det kan uppstår svagheter på svarts ljusa fält. Textddraget verkar fel då din löpare snarare strävar till damflygeln (via e2) där en öppning kan ske. 16…g6 Svart vill ställa löparen på g7 med tryck mot d4. 17.Qc1 Nu har du en svartfältsstrategi med damen då du borde ha en ljusfältsstrategi. Svarts svagheter ligger, efter det felaktiga avbytet i drag 14, på de ljusa fälten. 17…Kh7 Det var onödigt att övergardera h6-bonden. Nu har du fått ett fridrag. Bättre var 17…Bg7 18.Qb1 a6 19.Rd1 Syftet med detta torndrag är inte klart. 19.a4 är följdriktigt när svart har spelat bonden till a6. Nu kommer b5 med ännu större sprängkraft. Det ligger i ditt intresse att öppna spelet då du kommit ikapp i utvecklingen och har övertag på de vita fälten. 19…Bg7 20.h4 Jag tror mer på att du avancerar med din kvalitativa majoritet på damflygeln. Denna strategi kan du läsa mer om i My system av Nimzowitsch. Alternativet är att du förbättrar placeringen av din vitfältslöpare till diagonalen f1-a6. 20…h5 Vem tjänar mest på att bonden står på h4 respektive h5? Är g4-fältet svagare än g5-fältet eller tvärtom är en befogad fråga. 21.Kg2 Detta tar ett manövreringsfält för din vitfältslöpare och stoppar tänkbara manövrar som Bg2-h3 eller kanske Bg2-f1. Det ser lite mer darrigt ut att ställa löparen på e2 med tanke på röntgenattacken från svarts e8-torn. 21…Re7 Svart koncentrerar sig på e-linjen eftersom svart är starkare där, inte bara med sina torn, utan även med den starka kontrollen av fältet e4. 22.a4 Ja! 22…Rae8 23.Rb3 Om detta är en trippleringsförberedelse med Qb2 och Rb1 ser det osäkert, långsamt och decentraliserande ut att ställa damen på b2 med tanke på den svarta löparens räckvidd. Svart planerar att sätta tryck mot d4 och e-linjen i kombination med …Ne4. 23.b5 när svarts torn inte står på a8 ser bra ut. 23…Bh6 Löparen hade en större funktion på g7. Det är i vits intresse att byta denna löpare. 24.b5 Bra! 24…axb5 25.axb5 Qc8

Kan du förklara i ord vad som är problemet med svarts senaste drag?

Svart spelar passivt när det fanns aktivare drag i stil med 25…Ra8 eller 25…Ng4 26.bxc6 Spänningen upplöses kanske för tidigt eftersom tornet på d1 inte riktigt är med på linjeöppningen på damflygeln. Det är bättre att upplösa spänningen när dina tunga pjäser står optimalt. När du öppnar spelet måste alla dina pjäser stå redo att tränga in i motståndarens ställning. Detta är idealet att sträva efter i denna ställning; Du tränger in på b-linjen (b7) medan svarts sätter sitt hopp till springarutfallet till e4. 26.Qc2 följt av Rdb1 är intressant eftersom svarts löpare inte står på g7 och trycker mot centrum. 26…bxc6 27.Na4 Nu försvagas e4 ännu mer. 27.Rb7 uppnår inget men hade d1-tornet stått på exempelvis a1 hade Taa7 varit en bra uppföljning. Löparen på f3 står fel i denna ställning. 27…exd4 Svart öppnar ställningen i rätt läge (när vit är som svagast i centrum) även om det innebär att svartfältslöparna blir avbytta. Anledningen är att rutan e1 blir svag så det låg paradoxalt i svarts intresse att byta svartfältslöparna. 28.exd4 Bxd2 29.Rxd2 Qa6!? Svart vill dra nytta av att vits löpare står på f3. Den borde ha stått på diagonalen f1-a6 innan linjeöppningen. Det logiska draget var 29…Ne4 . Svart kan sedan aktivera den passiva d7-springaren till f6 och g4 (svagare än g5!) och damen kan sätta tryck på kungsflygeln med …Qf5. Med två springare, dam och två centrala torn måste vit verkligen hålla tungan rätt i mun!; 29…Re1 30.Rd1 var ofarligt för vit eftersom vit gärna vill byta sitt passiva torn mot svarts aktiva. 30.Nb6 Vits plan att utnyttja utposten b6 är inte logisk eftersom d7-springaren är en passiv pjäs som knappt kan flytta. 30…Re1 31.Qd3 Bra oppositionsförhållande på diagonalen. 31.Rd1?? Qf1+ 32.Kh2 Ng4+ 33.Bxg4 Qh1# är en variant som belyser hur viktig kontrollen av f1-a6-diagonalen är. Tänk på Volgagambiten! 31…Qa1!? 31…Qxd3 var logiskt eftersom svart kontrollerar den enda öppna linjen. Vits löpare står också helt fel. Springaren på d7 kan manövreras till e6 via f8 och trycka mot d4-bonden. 32.Rd1 Rxd1 33.Bxd1 Detta avbyte tjänade vit på. 33…Re1 34.Rb1 Qa5? 34…Qa7 med idén 35.Nxd7 Qxd7 var starkare. 35.Nxd7 Nxd7 36.Bxh5 Nu har vit en strategisk vinstställning. Inte bara på grund av merbonden utan för att löparen är starkare än springaren och flera av bönderna är fixerade på ljusa fält. 36…Rxb1 37.Qxb1 Nf6 38.Bf3 Qc3 39.Qd1 Ne8 40.Qe2 Ng7 41.Qe3 En bra uppställning! Normalt är springare och dam starkare än löpare och dam men inte här. 41…Qb2

Hur förbättrar vit sin löpares placering?

42.Bg4! En fin domination av svarts springare. 42…Kg8 42…f5 43.Bd1 leder till en ställning där alla bönder är fixerade på vita fält. Vit vinner med Ba4 i förlängningen. 43.Bd7 Nu är partiet över. 43…Qb7 44.Qe7 Qb5 45.Qf6 Qd3 46.Bxc6 Qe4+ 47.Qf3 Qxd4 48.Qxd5 Qb2 49.Bd7 Qb8 50.Bg4 Qb4 51.Bf3 Nf5 52.h5 52.c6 vinner förstås också men vit har ingen brådska. 52…Qb2 53.Qe4 Kg7 54.hxg6 Bra spelat på slutet även om du fick hjälp av din motståndare med damdraget till a5.

Det du behöver tänka på är att spela med en plan redan från början av partiet. Detta är extra viktigt när du har gjort ett aggressivt drag som c4-c5. Jag tycker mig märka att du inte har så god koll på hur man ska spela med de tunga pjäserna. Du spelade bra med vitfältslöparen när det fanns klara angreppsmål men den för tidiga öppningen av damflygeln gav svart motchanser både på e-linjen och diagonalen a6-f1. Det finns en viss passivitet i ditt spel som du måste få bukt med och du kan trösta dig med att även svart spelade passivt och planlöst i öppningen, t.ex. det omotiverade bytet på f3. Draget h4 var ett drag som bara svart tjänade på eftersom du inte kunde dra nytta av fältet g5 men svart kunde dra nytta av fältet g4. Är heller inte övertygad hur du spelade med springarna och du väntade väl länge med bondeexpansionen på damflygeln och gav svart initiativet. När du väl fick igenom b4-b5 öppnade du för tidigt. Normalt är det bättre att bibehålla spänningen och bara öppna när man tjänar på det. Även det tidiga draget c4-c5 upplöste spänningen mot d5-bonden så det är inte bara bxc6 som avses.

En bra träningsmetod att utvecklas i schack är att låta en erfaren schackpedagog analysera dina partier (utan datorer) för att verbalt hjälpa dig till en djupare förståelse av det som konkret behöver åtgärdas och hur det ska åtgärdas. Du lär dig också spelprinciperna eftersom datorerna som är opedagogiska inte kommer att användas. Du bestämmer partiet eller partierna och varje parti analyseras med hjälp av verbala kommentarer i en timme och förmedlas sedan via worddokument, Chessbase eller direkt på mejlen. Det brukar bli ungefär två a4-sidor per parti späckade med pedagogiska kommentarer. Om du är intresserad av att pröva ett sådant upplägg kan du sända ett eller flera partier via e-post till thomasengqvist@protonmail.com för att få återkoppling. Det kostar 500 kr för en timmes nedskrivna analyser. För att visa hur det fungerar i praktiken kan man titta på nedanstående parti mellan två icke namngivna amatörer.

Amatör – Amatör [A57]
Stockholm, 2012
[Engqvist]

1.d4 Nf6 2.c4 c5 3.d5 b5 Du spelar en aktiv och bra spelöppning! Om du spelar denna öppning regelbundet måste du kunna teorivarianterna bra eftersom det finns många skarpa varianter som du kan råka ut för i mötet med de spelöppningsförberedda motståndarna. Jag tänker på varianter som 4.cxb5 a6 5.Nc3, 5.f3, 5.e3 eller 5.b6. Har du klart för dig vilka varianter du ska spela? En annan nackdel med öppningen är att den är lätt att undvika med dragföljden 2.Nf3. Hur hanterar du denna dragföljd? Du måste också ha en repertoar mot 1.c4 och 1.Nf3. Hur hanterar du de dragen? Den magiska boken med denna variant är Benkös bok utgiven på Batsford 1974. Visserligen är varianterna föråldrade men knappast den djupa förståelsen Benkö visar kring varianten och den fantastiska historiska utvikningen som han gör. Visste du förresten att denna öppning har ett svenskt ursprung med framför allt Erik Lundin? Detta kan ge en annan känsla när man spelar Volga så man inte bara tänker på att det faktiskt är rysk propaganda som ligger bakom det svenska namnet till spelöppningen. 4.Nf3 Hur hanterar du följande variant som idag är populär: 4.cxb5 a6 5.bxa6 Bxa6 6.Nc3 d6 7.g3 g6 8.Bg2 Bg7 9.Nf3? Kan du teorin eller har du ett öppningsschema som du följer, i så fall vilket eller vilka? 4…d6 Rent principiellt borde 4…bxc4 vara det logiska draget eftersom du nu har uppnått ett av de strategiska målen att byta en b-bonde som är mindre värd mot en c-bonde. Det ger ju en bondeövervikt i stora centrum (från f-c) med fyra bönder mot tre. Är du medveten om detta tänkesätt? Detta är grundidén med Polskt parti som spelades av Spasskij mot Petrosian i en VM-match, alltså 1.d4 b5 2.e4 Bb7 3.f3 a6. Så fort som vit spelar c2-c4 är målet för svart att byta. I denna ställning är det annorlunda på grund av vits terrängfördel så du skulle helt enkelt bara hjälpa vit att etablera en stark springare på c4. Jag tror att anledningen till 4…d6 är att du helt enkelt hoppas att vit ska slå på b5 och därmed länka in i de typiska ställningarna i Volga. 4…Bb7 hade varit ett aktivare drag som sätter tryck mot spetsen av vits centrum. Du kan då kombinera planer som …b5-b4 om vit spelar Nc3, med att slå på c4 följt av …e7-e6. 5.cxb5 a6 6.b6 Nu har det blivit en övergång till systemet med 5.b6 fast med ett tidigt Nf3 istället för Nc3. 6…Qxb6 Damen kommer ut för tidigt i spel utan något angreppsmål, vare sig strategiskt eller taktiskt. Dessutom kan damen råka ut för att vit vinner ett tempo på c4 för en av sina springare. 6…Nbd7 är mer logiskt för att accelerera pjäsutvecklingen. 7.Nc3 g6 8.Nd2 Här kommer springaren till utposten c4 helt gratis! 8…Bg7 9.e4 Nbd7 10.a4 En annan typisk idé för att utnyttja den prekära damens placering på b6. Vit vill spela bonden till a5 och förhindra ett framtida …Nb6 som skulle opponera mot en springare på c4 och tvinga den att flytta till a5 eller e3 beroende på ställningen. 10.Be2 0-0 11.Nc4 Qc7 12.Bf4 ger vit det lite bekvämare spelet på grund av terrängfördelen och den starka flexibla springaren på c4. Om svart spelar sin springare till b6 för att utmana c4-springaren är tanken att gå till e3 där den står centralt och inte stänger in löparen på c1. 10…0-0 10…a5 prisger fältet b5 men undviker vits grundläggande plan a4-a5. 11.Be2 11.a5 är det logiska draget. Nu spelar vit ett slags hybrid av tidigare nämnda spelplaner. 11…Qb4!? för att provocera fram 12.Ra4 är intressant. 12…Qb8 13.Nc4 med en liten fördel för vit. Det är dock inte klart om tornets placering på a4 är en höjdare. 11…Qc7 Här bryter du mot en känd princip som säger att du inte ska flytta damen när den inte är hotad. Det är heller inte klart om den ska till c7 när du har fält på b4 och b8 på den halvöppna b-linjen. Det här är passivt spel och du gör det enklare för vit att formulera en spelplan. Just damen är en exceptionellt viktig pjäs att spela så aktivt och flexibelt som möjligt med. Detta har Bronstein skrivit om i sin berömda turneringsbok om kandidatturneringen i Zurich 1953. Även Znosko-Borovskijs mittspelsbok tar upp hur man korrekt ska spela med damen. I nuläget känns det som om du inte har ett korrekt handlag med damen. 12.0-0

Hur utvecklar svart sitt torn?

12…Rd8 Det är svårt att spela korrekt med tornen för nästan alla schackspelare. Som jag ser det är detta torndrag korrekt om vit slår bonden på e6 som du planerar. Men om vit inte slår bonden på e6 står ditt torn för passivt på d8. Just nu tror jag att du spelar för passivt med de tunga pjäserna och detta är mycket farligt eftersom det är dina starkaste pjäser sett till rörlighet. Om du nödvändigtvis ska flytta ett torn är 12…Rb8 aktivare då du får tryck mot b2-bonden och kontrollerar den svaga b4-rutan. Detta kan inte vara fel. Det gör också att ditt damdrag får en poäng som ju annars stod i vägen för tornet på den halvöppna b-linjen. 13.h3 13.a5 eller 13.Nc4 ingår i vits uppbyggnad. Jag är inte säker på textdraget som ger dig praktiskt taget ett fridrag. Detta måste du ta vara på. 13…e6 14.Nc4 Ne5!? 14…Nb6 ser mer logiskt ut. Fischer skulle aldrig stänga in sin löpare på g7, ej heller Gufeld som var mån om sin fianchettolöpare. (Kolla Gufelds bok The search for Mona Lisa!) En spontan fråga: Hur mycket gillar du din löpare på g7? 15.Ne3 15.Nxe5 dxe5 har poängen att ditt torn aktiveras medan din löpare blir passiv. Intressant idé! Hade du förresten sett 16.Bc4 Nxe4! 17.Nxe4 exd5 18.Bxd5 (18.Bg5 ser irriterande ut) 18…Bb7? 15…g5 Förhindrar f2-f4 men tänkte du på att du nu har två springare som blockerar din löpare? Jag tycker du misshandlar din fianchettolöpare, eller har jag fel? 16.Kh2 Vit planerar g3 och f4 för att försvaga sin kung? Jag förstår inte detta drag. Du har fått ett fridrag igen för att förbättra din position. 16…Ng6 Bra drag med fokus på f4 och löparen på g7 börjar vakna till liv. (Den viktigaste lätta pjäsen i detta system för att få tryck i centrum och på damflygeln). 17.Nc4 h6 18.g3 Ett fridrag igen för dig! 18.a5 och Nb6 var logiskt., a6-bonden är lite svag. 18…Bb7 18…Nxe4 19.Nxe4 exd5 20.Qxd5 Bb7 eller (20…Be6 följt av …d5 ger svart mycket aktivitet. Med utvecklingsförsprånget bör svart stå mycket bra.) ] 19.Rg1 Ett mycket mystiskt torndrag! 19…Nxe4! Bra! Nu är detta skenoffer ännu starkare. 20.dxe6 Vit ger upp centrum. 20…Nxc3 20…d5 var det första jag tänkte på enligt metoden vad som var nackdelen med vits senaste drag. Jo bonden på d5 som hamnade på e6 gav din egen d-bonde spelrum till d5 med tempovinst. Detta kanske kan vara något. 21.bxc3 d5 Bra, det kom nu! 22.exf7+ Qxf7 23.Ne3 Qxf2+ 24.Rg2

Vart flyttar svart sin dam lämpligast?

24…Qf8?! Spelbart men onödigt passivt som du själv har insett. 24…Qf6 är bättre som du anger. Det är det här med att spela aktivt med damen!! 25.Rb1 Rab8 25…Bc6 känns naturligare. Här står löparen säkrare och trycker också på a4-bonden. 26.Bf3 Ne5 Du spelar bra med springaren och bönderna. Dock tror jag du har problem med de övriga pjäserna. Kungen kan jag inte bedöma utifrån det här partiet. 27.Bxd5+ Bxd5 27…Kh8 håller kvar bindningen. TIdsnöd? 28.Rxb8 Ditt torn stod nyss på a8 så kanske du glömde att man kunde byta på b8? 28…Rxb8 29.Qxd5+

Hur parerar svart schacken på bästa sätt?

29…Qf7 29…Kh8 ser bättre ut. Du har idéer som …Rd8 eller …Rb1 och sedan kanske en springarschack på f3 eller kanske in på d3 i kombination med …Rd8. 30.Rb2 Rxb2+ 31.Bxb2 Qxd5 32.Nxd5 Nc4 Bra avbyten banade väg för detta starka drag. 33.Bc1 Kf7 34.Kg2 Be5 34…a5! hade fört bonden ett steg närmare dam och blockerat a4-bonden. Tidsnöd? 35.Ne3 Nxe3+ 35…Nb6 36.a5 Nd7 37.c4 ser remibetonat ut. 36.Bxe3 1/2-1/2

Slutkommentar: Du behöver spela aktivare. Nu mötte du en spelare som faktiskt gav dig flera chanser. Jag misstänker att det var tidsnöd som fällde dig. I annat fall är det varianträkningsförmågan som är problemet. Rent principiellt måste du tänka på hur du spelar med de tunga pjäserna och förmodligen också löparna. Detta är vad jag har kunnat avläsa utifrån detta enstaka parti. Du får väl undersöka om detta har någon relevans för dina andra partier men om du upptäcker samma tendenser så är det här något du måste börja jobba med. Du kan exempelvis titta på mästar- eller stormästarpartier och se hur de spelar med de tunga pjäserna. Just tornen har många spelare problem med. Det är förmodligen de allra svåraste pjäserna att spela optimalt med.

Ett bra träningstips är att studera stormästares simultanpartier. Anledningen är att det är i sådana partier man kan se en spelare av världskaliberformat ta sig an klubbspelare. Capablanca anses av många vara den bäste simultanspelaren genom tiderna. I det följande klippet, för övrigt ett av de mest populära klippen ur Youtube-kursen om Capablanca som genomfördes hösten 2012, presenteras också ett grundläggande upplägg för hur man spelar Nordisk gambit, men även vad man ska tänka på vid spel med rockad åt olika håll.

En ung José Raúl Capablanca i en bild tagen före 1920. (Källa: Wikimedia)

Under höstterminen 2015 hade jag en kurs på Youtube med namnet Ställningsvärdering och planläggning där vi använde oss av olika böcker med detta tema. I de avslutande klippen lyfte jag fram Best Play – A new Method For Discovering The Strongest Move skriven av den ryske schackteoretikern, författaren och tränaren Alexander Shashin. Den boken är av många betraktad som kontroversiell. Exempelvis GM Matthew Sadler och FM Martin Lokander är inte så positiva i sina omdömen men det är däremot GM Alexander Morozevich. Jag vill som den sistnämnde hävda att boken är högintressant med sitt fysiska och matematiska perspektiv. Shashin visar helt enkelt att det finns flera vägar till Rom i allas strävan att få en kompass för att hitta bästa draget. Modellspelarna som används i boken är Tal (=angreppsspel) Capablanca (=manövrering) och Petrosian (=försvarsspel). Till dessa spelmetoder tillkommer också ett antal parametrar.

Det ska nämnas att det tolfte och sista klippet i denna höstkurs från 2015 representeras av partiet Capablanca-Thomas, Margate 1935. Observera att det kan vara ett mycket krävande klipp att ta del av om man inte har tillgång till denna bok. Det är alltså inget klipp att koppla av med utan snarare kan det betraktas som en katalysator för att fördjupa sig i ställningsvärdering och planläggning. Det är också en klar fördel om man har fysik eller matematik som specialintresse eftersom dessa perspektiv kommer i skymundan i praktiskt taget alla schackböcker. Detta beror förstås på att schackspelare som skriver böcker mestadels är schackspelare men Shashin är ett undantag för han är inte bara schackspelare utan också fysiker!

Ett utmärkt sätt att förkovra sig i schack är att lösa många taktiska problem varje dag. Den populäraste funktionen på Schacksnack är att klicka i vänsterspalten på ”Klarar du denna”.  Ett stort antal problem har presenterats på Schacksnack genom åren och genom att studera dessa kan man successivt öva upp sin kombinations- och varianträkningsförmåga. Klicka alltså på bilden till vänster, för att få serverat ett nytt problem. Du löser sedan problemet genom att flytta pjäsen till önskad ruta.

För den ännu mer ambitiöse schackspelaren finns det många fler ställningar att lösa på Tactics.Chessbase.com. Här konkurrerar man med problemlösare som har löst flera tusen problem. Den bästa av dem har löst mer än 24.000 ställningar och är titulerad världsmästare med en ranking på 4044.

Lycka till med problemlösandet!