Schacksnack

Erik Blomqvist blev välförtjänt vinnare av årets SM-tävlingar i Eskilstuna. Han visade i princip från början till slut var skåpet skulle stå. I första ronden besegrade han sin klubbkamrat IM Michael Wiedenkeller, 1990 års Sverigemästare.

Blomqvist,E (2492) – Wiedenkeller,M (2461) [A07]
ch-SWE Eskilstuna, 06.07.2019
[Engqvist]

1.Nf3 d5 2.g3 Hypermodernt  spel tror jag passar Blomqvist perfekt eftersom det gynnar hans kreativa spelstil som till stora delar baseras på konkreta varianter. Psykologiskt är det det nog rätt medicin mot Wiedenkeller som trivs bäst i stabila ställningar. 2…c6 Svart väljer en passiv strategi med c-bonden för att immobilisera löparen på g2 men priset är begränsad aktivitet av c-bonden och damflygelspringaren. 3.Bg2 Bg4 Capablanca föredrog denna placering framför att ställa löparen på f5 som föredrogs av Bogoljubow. 4.h3 En smart inskjutning, för Wiedenkeller ger nog inte upp löparparet utan något konkret i utbyte. 4…Bh5 5.0-0 Nd7 6.d3 Ngf6 7.Qe1 e5 Riktigt spelat, för i jämförelse med den mer passiva triangelstrukturen efter 7…e6 tar svart mer terräng och får en aktivare position i centrum. 8.e4 dxe4 9.dxe4 Bc5 10.a4! Ett smart drag som de smartaste datorerna hittar efter ett tag. Det säger något om hur starka de är. 10…a5 Vit tjänar mer på att ha bonden på a4 jämförts med svarts på a5, som enbart blir en taktisk svaghet för vit att spela på. Glöm inte bort denna viktiga tankegång när vi träder in i tornslutspelsfasen. 11.Nbd2 0-0 12.Nc4 Re8 13.Bd2 b6 14.Nh4 Qc7

Hur fortsätter vit effektivast?

15.Kh1 Vit drar sig ur röntgenattacken från svarts italienska löpare för att förbereda ”Philidorattacken” med f4. Datorn föreslår 15 b3 Bg6 16 Kh2. 15…Rad8?! Ett planlöst utvecklingsdrag. Exaktare var att försöka motverka vits planerade bondeframstöt med 15…Bg6 och sätta tryck på e4-bonden. 16.f4 Vit säkrar initiativet. 16…exf4 17.Bxf4 Qa7 18.g4 Bg6 19.Nxg6 Exaktare var 19.Nf5 h5 20.Qh4! med liten fördel för vit då e4-bonden blir tabu. Vit vill hellre att svart slår på f5 än ”tvärtom”. 19…hxg6

Hur fortsätter vit i denna skarpa ställning?

20.e5? Detta antipositionella drag gör att pendeln svänger till ett jämviktsläge. Det fanns ingen anledning att ge svarts kungsflygelpringare en så fin utpost. Korrekt var 20.g5 Nd5 21.Bh2 och till skillnad från partifortsättningen är svarts springare instabil på d5-fältet. 20…Nd5 21.Bg3 Nf8 Svarts plan är givetvis att plantera damflygelspringaren på f8 på f4 efter …Ne6 och …g5. En sådan teknisk positionell spelplan missar inte Wiedenkeller och det säger eventuellt också något om Blomqvists svagheter, alternativt riskbenägenhet. 22.c3?! En positionell inexakthet. Med en potentiell framtida springare på f4 behöver c2-bonden stå kvar på sin utgångsruta. Det enkla 22.Rd1 borde ha spelats istället. 22…Ne6 23.h4 Nödvändigt om svart inte ska tillåtas att spela …g5. 23…g5! Det kom i alla fall och det är starkt! 24.hxg5 Det är förstås inte ofarligt att öppna h-linjen men textdraget behöver spelas för att inte låta svart koppla grepp om f4-fältet. 24…g6! Svarts plan är förstås …Kg7 och …Rh8. 25.Rd1 Qe7 25…Kg7 direkt hade besvarats med 26.Bxd5 Rxd5 27.Rxd5 cxd5 28.Nd6 och vits kung står säkert på g2. 26.Bxd5 26 Nd6 besvaras med 36…Ne3! och visar att d5-springaren inte är att leka med. 26…cxd5?! En positionell inexakthet. I en sådan typ av ställning är en god regel att byta av ett tornpar eftersom vits springaren på d6 gör att svarts d8-torn förblir passivt. Den logiska fortsättningen var således 26…Rxd5 27.Rxd5 cxd5 28.Nd6 Rf8 med ömsesidiga chanser. 27.Nd6 Bxd6 27…Rf8 28.Rxd5 ger ju vit klar fördel. 28.exd6 Qxg5 29.Qf2 Rd7 30.Qf3 Qh6+ 31.Kg2 Ng5 32.Bf4! Nxf3 33.Bxh6 Ne5 34.Rxd5 Nxg4 35.Bf4 Ne3+ 36.Bxe3 Rxe3 Blomqvist visar prov på sin räkneförmåga eftersom han måste ha sett varianten långt tidigare. Kanske han såg den redan vid drag 26 eller i annat fall senast vid drag 30.

Hur bedömer man det dubbla tornslutspelet?

Krutröken har skingrats och ett remibetonat slutspel har uppstått med minimal press på svart. 37.Kf2 Re4 38.Rfd1 Re6? Svart bryter mot den mest kända tumregeln i tornslutspel som säger att man måste spela så aktivt som möjligt med tornet. Konsekvent var 38…Rxa4 39.Rb5 f5 40.Rxb6 Kf7 och svarts förenade fribönder på kungsflygeln säkrar balansen. Ännu en gång får vit chansen att ta initiativet och det kräver i sin tur ett starkt försvarsspel. 

Hur utnyttjar vit svarts passivitet?

39.b4 39.c4!! var problemdraget som hade lett till vinst eftersom vit bland annat hotar att få två förenade fribönder med b4 följt av a5. 39…axb4 40.cxb4 Med denna dragföljd fungerar inte den ambitiösa planen med 40.c4 på grund av 40…Rf6+ 41.Kg2 Re6 42.a5 bxa5 43.c5?? Re2+ 44.Kf3 Rc2 och svart vinner. 40…Kf8 40…f5 ser naturligare ut. 41.a5 bxa5 42.bxa5

Hur försvarar sig svart på bästa sätt?

42…Ke8?? Svart spelar för passivt med samtliga sina pjäser och det lägger grunden för nederlaget.  42…Re8 följt av …Ra8, …f6 och …Kf7 hade bjudit betydligt hårdare motstånd. 43.a6 Rd8 44.a7 Kd7 45.Rb5 Ra8 46.Rb7+ Kc6 47.Rc7+ Kb6 48.Rb1+ Ka6 49.Rc2 Rf6+ 50.Kg3 Rxd6 51.Ra2# 1-0

Man kan fråga sig om Blomqvist var värd att vinna partiet men det tycker jag eftersom vit hela tiden satte sin motståndare under press genom att föra partiet till vissa komplikationer och samtidigt stå för aktiviteten.

I andra ronden mötte Blomqvist GM Tiger Hillarp Persson med de svarta pjäserna och fick tidigt positionell press. Men i drag 15 gav Blomqvist omotiverat bort sitt löparpar med …Bxf3? och detta banade vägen för att Hillarp Persson skulle vinna. I drag 22 försvagade han nämligen, som en konsekvens av löparavbytet, fältet c6 och efter dessa positionella feldrag kom dunderblundern 23….a5?? som satte bort en lätt pjäs på d-linjen. Man kan säga att det var tursamt för Hillarp-Persson att få möta Blomqvist i ett läge när han inte kunde hålla fanan särskilt högt.

I tredje ronden mötte Blomqvist GM Jonny Hector som, precis som Blomqvist i föregående parti, inte stod att känna igen. Efter 15 drag hade Blomqvist spelat till sig en bonde och löparparet och detta räckte för att vinna på tekniskt manér.

I fjärde ronden fick Blomqvist ett mycket fördelaktigt spel i Bogoindiskt mot IM Linus Johansson som resulterade i en vinstställning i ett dam- och springarslutspel. Blomqvist missade dock flera lovande vinstfortsättningar (37…Qd3!) och fick i slutändan nöja sig med remi.

I femte ronden fick Blomqvist med de vita pjäserna möta IM Martin Lokander som överraskande fått rycka in som förstareserv i rond 3 efter att GM Pontus Carlsson lämnat återbud. Naturligtvis var detta en otacksam uppgift för Lokander som var mentalt oförberedd och inte lika inne i turneringen som de övriga deltagarna. Blomqvist var inte sen att utnyttja situationen, och det psykologiska övertaget det innebar, och hade inga problem att, med de vita pjäserna, tämligen enkelt manövrera ut sin motståndare.

I sjätte ronden spelade Blomqvist Kungsindiskt i förhand mot GM Pia Cramling och fick inte ut något nämnvärt. Senare i partiet hade Blomqvist Fischer-löparen mot en springare i ett dubbelt tornslutspel och praktiska vinstchanser men han lyckades inte utnyttja sin fördel till fullo och partiet slutade med dragupprepning.

I sjunde raden fick Blomqvist med de svarta pjäserna ta sig an stjärnskottet FM Kaan Kucüksari. Vit hade lite press men lyckades inte få ut något mot Blomqvists säkra spel så remi var det logiska resultatet.

I åttonde ronden hade Blomqvist vit mot GM Axel Smith. Den sistnämnde spelade en trång och svårhanterlig variant i Nimzowitsch-varianten i Franskt och var nära att bli ihjälklämd redan i öppningen. Smith fick aldrig igång något spel så det blev i princip spel mot öppet mål.

I nionde och sista ronden hängde Sverigemästerskapet på toppmötena IM Sagit Rauan-Blomqvist och Hillarp-Persson-Hector.

Blomqvist vann utan några större svårigheter som svart efter att ha tagit terräng i centrum och fått pjäsövervikt på kungsflygeln. Detta beroende på en originell tandemposition med de vita springarna på b7 och c5. Springaren på b7 hade funktionen att gardera springaren på c5 så vit spelade i princip med pjäs under i de andra sektorerna på brädan.

Tiger Hillarp-Persson hade solklar vinstställning som vit mot Hector och istället för att avgöra partiet med ett tajmat centralt genombrott i centrum försvagade han sin kungsställning i onödan. Detta är normalt en dödssynd i spel med dam och torn. Motivet till att försvaga kungsställningen var att ta terräng, vilket säkert hade varit starkt i spelet go, men här blev det en annan femma.

Blomqvist hade tur att Hillarp-Persson inte vann sin vinstställning och att publiken gick miste om ett spännande särspel. Men är det inte så att tur och otur jämnar ut sig? Det oförklarliga debaclet i andra ronden blev ju till slut utjämnat.

Läs mer »

GM Stellan Brynell kommenterar tredje ronden i Sverigemästarklassen samt en minimatch med två klassiska partier mellan superstormästarna GM Luke McShane och GM Nils Grandelius som båda behöver uppladdning inför World Cup.

Sverigemästarklassen har följande möten: IM Linus Johansson-IM Martin Lokander GM Axel Smith-IM Rauan Sagit GM Erik Blomqvist-GM Jonny Hector FM Kaan Kücüksari-GM Michael Wiedenkeller GM Pia Cramling-GM Tiger Hillarp Persson. Förhoppningsvis höjer någon på ögonbrynen när det står IM Martin Lokander istället för GM Pontus Carlsson. Tyvärr har den sistnämnde brutit SM på grund av magont. Detta är inte bra för någon i Sverigemästarklassen, allra minst Carlsson, men det är naturligtvis inte heller bra att Lokander måste rycka in på kort varsel och alla hans motståndare måste ställa om mentalt och förberedelsemässigt för att möta en ny spelare. De mest ambitiösa spelarna brukar förbereda sig många månader i förväg men det blir svårt nu.

GM Stellan Brynell och IM Jonathan Westerberg kommenterar andra ronden från Sverigemästarklassen som hade följande möten: GM Tiger Hillarp-Persson-GM Erik Blomqvist, GM Jonny Hector-IM Linus Johansson, GM Pontus Carlsson-GM Axel Smith,  IM Rauan Sagit-FM Kaan Kücüksari och IM Michael Wiedenkeller-GM Pia Cramling

GM Stellan Brynell solokommenterar Sverigemästarklassens första ronds sammandrabbningar.

GM Hans Tikkanen vann nyckelpartiet mot GM Nils Grandelius och det säkrade honom i praktiken SM-titeln, den femte i ordningen! Grandelius tappade fart efter den förlusten och vinsten i sista ronden mot GM Tiger Hillarp Persson hjälpte inte för att hota Tikkanen om förstapriset. Tikkanen vann med 7 poäng följd av Grandelius och Hillarp Persson 6 poäng.

I Mästarklassen-Elit segrade förhandsfavoriten IM Michael Wiedenkeller en halv poäng före FM Harald Lögdahl och han får vara med i nästa års Sverigemästarklass.

I Junior-SM segrade FM Kaan Kücüksari med 7.5 poäng, en poäng före FM Isak Storme, och han får också representera Sverigemästarklassen nästa år.

Slutställning

Från höger i bild ser vi Sverigemästaren Hans Tikkanen, tvåan Nils Grandelius och trean Tiger Hillarp Persson.