Schacksnack

Ett viktigt område inom taktik är kungsangrepp. I detta inlägg är det fokus på den rockerade kungen vilket indikerar att kungen normalt har en säker position. Ett av de största taktiska problemen att lösa för den angreppsvillige är på vilket sätt man ändå kan komma åt en relativt säker kung. Generellt finns följande tre metoder:

1) Försök uppnå någon form av strategisk fördel på samma flygel som den rockerade kungen. Det kan t.ex. vara att man har flera pjäser än motståndaren på den aktuella flygeln.

2) Försök att framkalla svagheter i rockadställningen, t.ex. med hjälp av offer eller fördelaktiga pjäsavbyten i syfte att försvaga försvaret. En vanlig hjälte i försvaret är springaren på f6 som försvarar punkten på h7 och andra viktiga fält på kungsflygeln som h5 och g4 där vit kanske vill angripa med sin dam.

3) Lär dig olika mattoperationer, det vill säga manövreringar som leder till matt.

Den följande ställningen uppstod mellan Leiser och Buscaglia i det nationalla mästerskapet i Schweiz 1957 och är synnerligen instruktiv då den representerar alla tre metoderna. Scrolla ner försiktigt så att du inte ser lösningen och kan tänka själv.

Leiser – Buscaglia
Swiss Championship, 1957
[Engqvist/Pachman]

Hur kommer vit åt den relativt säkra kungen?

Vit står på solklar vinst och frågan är hur vit vinner effektivast. 1.Rc3 Det logiska draget som tar en central linje i besittning med tempovinst och förbereder det nästföljande springaroffret. Det gick att offra springaren först på e6 och sedan spela tornet till c3 men det skulle bara leda till materialvinst. Nu är det troligast att det blir matt efter svarts naturliga drag. Ett mer positionella tillvägagångssätt är 1.h5 för att spela på en så kallad squeeze för att låna ett uttryck av Boris Gelfand. 1…Qd8 2.Nxe6! Det här är det mest logiska och eleganta. Vit offrar springaren på den svagaste punkten i svarts ställning och följer därmed Steinitz klassiska angreppsprincip. Den taktiska idén är att locka ut svarts kung som stod relativt säkert till en osäkrare ställning. 2…Kxe6

Hur fortsätter vit?

3.Qxd5+!! Det andra pjäsoffret som är inget mindre än ett damoffer är den stora höjdpunkten för nu tvingas svarts kung ut i en ytterligt prekär situation. 3…Kxd5 4.Rd1+ Ke4 Eftersom den klassiska diagonalen a2-g8 har eliminerats av de två skyddande bönderna på e6 och d5 leder 4…Ke6 till matt efter 5.Bc4. 5.Rc4+ Kf3 6.Rd3+ Kg4 7.Be2+ Kxh4 8.Rcc3

Det går inte att förhindra matt i nästa drag så svart gav upp.

Vi har just sett prov på ett magnetoffer som i det här fallet fungerade som en mattoperation, det vill säga metod 3.

Vi har också använt metod 2 eftersom det första och andra magnetoffret hade till syfte att försvaga svarts bondeskydd längs den klassiska diagonalen. Svarts kung hade visserligen inte rockerat, och inte ens gjort en artificiell rockad, men kungsställningen kan ändå rubriceras som relativt säker med tanke på de vita bönderna som skyddade den från h7-g6-f5-e6-d5.

Om vi backar tillbaka, det vill säga scrollar bakåt till utgångsställningen kan vi se att hela sex pjäser hade potential att angripa svarts kung så det var ingen tvekan om att den strategiska grunden redan uppnåtts och att ställningen var mogen för en avgörande kombination. Detta indikerar att vi även har följt metod 1.

Detta var den sista delen i presentationen av e-postkursen De 300 viktigaste taktiska ställningarna. Alla ni som nu vill lägga krutet av schackträningen på taktik är välkomna att delta från och med nästa år enligt principen ”less is more”.

Varför lära sig tiotusentals taktiska ställningar när det räcker med 300 för att förstå alla de viktigaste taktiska idéerna? Redan grekerna insåg 480 f.Kr i slaget vid Thermophyle att det viktigaste inte var att ha en numeriskt stor armé utan kvalitéten på krigarna och taktiken var de avgörande faktorerna. Det är samma sak med slagkraftig schackträning. Det är inte antalet ställningar som är avgörande utan vilka ställningar och hur ofta du repeterar.

Anmälan: thomasengqvist@protonmail.com

En förvånansvärt underskattat område inom den taktiska schackträningen är hur man utvecklar förmågan att få upp ställningar där man kan exekvera alla dessa tusentals kombinationer (en forcerad variant med ett offer) man har tränat på under hundratals timmar. Det var ju Spielmann, författaren till klassikern Konsten att offra i schack, som sade följande apropå Aljechins briljanta kombinationsförmåga: ”Jag kan förstå Aljechins kombinationer tillräckligt bra, men varifrån han får sina angreppschanser och hur han ingjuter energi redan i spelöppningen – det är bortom min förmåga. Ge mig ställningarna han får upp, och jag ska sällan misslyckas.”

Det finns en bok med den lovande titeln How To Create Combinations av Vladimir Pafnutieff men tyvärr fokuserar den bara till en bråkdel på förspelet av kombinationer genom argumentet ”leta efter kombinationerna, och du kommer att hitta dem”. Författaren hävdar också att ”En kombination är det enda vapnet för den svagare spelaren att besegra den starkare och båda dessa generella yttranden kan man ta med sig och kritiskt reflektera över.

E-postkursen vill gå ett steg längre. Hur kan man verkligen få upp konkreta ställningar där kombinationer är möjliga som Spielmann efterlyste?

Här nedan följer ett konkret exempel med Karpov i huvudrollen både som spelare och kommentator.

Karpov,Anatoly – Gligoric,Svetozar [C95]
Interzonal-09a Leningrad (Russia) (13), 21.06.1973
1.e4 e5 2.Nf3 Nc6 3.Bb5 a6 4.Ba4 Nf6 5.0-0 Be7 6.Re1 b5 7.Bb3 d6 8.c3 0-0 9.h3 Nb8 10.d4 Nbd7 11.Nbd2 Bb7 12.Bc2 c5 13.d5 Karpov var förtjust i att låsa centrum i Slutet Spanskt. Spasskij eller Tal föredrog att bibehålla spännningen i centrum med 13 Nf1. 13…Ne8! 14.Nf1 g6 15.Bh6 Ng7 16.Ne3

Vit har en berömd standardplan som svart måste förhålla sig till. Vilken är den och hur försvarar sig svart?

16…Nf6! Tanken med draget är att följa upp med …Kh8 och …Sg8 för att tvinga h6-löparen till en förklaring. Detta är svarts enda sätt att bibehålla en flexibel ställning på kungsflygeln. Annars skulle vit ha fortsatt g4, Kh2, Rg1 och genomfört en typisk spanskt attack med springaroffret på f5 som den stora höjdpunkten i attacken.

De läsare som följt de tidigare delarna av presentationen av E-postkursen förstår nu att det är Benoni-hoppet som detta exempel har för avsikt att visa. Det går alltså att få in denna kombinatoriska idé om man låser centrum i Slutet Spanskt. Poängen med exemplet är att visa att Benoni-hoppet kan uppstå i många olika typer av ställningar men Kmoch påvisade att det är vanligast i Benonistrukturer, det vill säga bondestrukturer med vita bönder på e4 och d5 kontra svarta bönder på e5, d6 och c5. Samma idé kan analogiskt också utföras spegelvänt genom att vit ställer en springare på c5, eller svart en springare på c4, men det förutsätter att lång rockad har spelats och att springaren kan bli slagen av en b-bonde vilket då skulle öppna b-linjen för en avgörande invasion.

Hoppas den revolutionerande tanken med E-postkursen har klarnat. Det handlar alltså inte bara om att visa de viktigaste kombinationerna utan också hur man kan få upp ställningar där kombinationerna som man har lagt ner blod, svett och tårar på är applicerbara. Vid sidan av detta kommer även andra taktiska operationer att presenteras i samband med kungsangrepp. Ett exempel på detta kommer att presenteras i del 5.

Härmed presenteras lösningen till den första kombinationen som ni läsare kunde ta del av igår eftermiddag. Det stora diagrammet innehåller den viktigaste taktiska idén att lägga på minnet då det är en typisk idé som kan utföras i många olika former men idén är densamma, det vill säga att en bonde garderar springaren och bakom bonden står två dubblerade torn redo att utnyttja g-linjen om den skulle öppnas.

Därefter följer flera mindre diagram och tanken är att det ska vara lättare att följa underliggande positionella och taktiska idéer utan att behöva ta fram en schackbräda.

Eliskases,Erich Gottlieb – Gruenfeld,Ernst
Maehrisch-Ostrau Moravska Ostrava, 02.07.1933
[Engqvist/Kmoch]

 

27.Nf5! Första gången jag blev bekant med detta typiska offer i Benoni-strukturer var när jag studerade den facinerande boken Pawn Power in Chess av Hans Kmoch. Tyvärr fick inte hans originella terminologi det erkännandet som den förtjänade. Det här springarhoppet kallade han för ”Benoni-hoppet” (The Benoni Jump). Det är en typisk taktisk twist man kan få in när man har dubblerat (eller ibland tripplerat) på g-linjen. Det mest kända exemplet för den svenska läsekretsen är tidningspartiet Bobby Fischer – Ulf Andersson som spelades i samband med Siegen-olympiaden 1970. Fischer fick in ett Benoni-hopp efter 22 drag som gjorde att Uffes ställning kollapsade.

I denna ställning är springarhoppet också helt avgörande. 27…gxf5 I princip tvunget eftersom svart annars skulle förlora kvalitet. 28.gxf5 Qe8

29.Qg2 Datorn föredrar den kyliga bondelavinen 29.c4 följt av c5. Möjligheten att spela damen till g2 försvinner inte så det är inte fel att förstärka spelet på damflygeln även om en människa förmodligen inte skulle spela så. Textdraget är det principiella draget för att profitera på trippleringen. Det är just inbrytningen på g-linjen som är huvudpoängen med Benoni-hoppet. 29…Qd7 30.Rxg7+ Rxg7 31.Bxg7 Qxg7 32.Qc2 Ng6 33.fxg6 h6 Svart har gjort de bästa försvarsdragen men det hjälper inte i långa loppet mot vits superstarka ställning. Bonden på g6 är naturligtvis en obehaglig inkräktare djupt inne på svarts privata territorium.

34.Qf5 En mycket vacker och avgörande damcentralisering som utnyttjar det tidigare springarhoppet till f5 eftersom det gjorde rutan f5 till en permanent kritisk ruta. 34…Qf8 35.c4 Bondelavinen sätts i rörelse enligt principen om de två svagheterna. 35…Kg7 Varianten 35…Rxc4? 36.Qe6+ Kg7 37.Qd7+ Kg8 38.Qh7# visar värdet av bonden på g6 med dess utposter på f7 och h7 vilka gör att de mest intima delarna av kungsställningen faller i vits ägo. 36.Rc1! Vit måste framkalla en svaghet till eftersom det inte går att bryta igenom på kungsflygeln. 36…b6 37.e4 Qe7 38.Qf2 Rb7 39.h4 a5 Självmord är 39…Kxg6? 40.Rg1+ Kf7 (40…Kh7 41.Qf5+ Kh8 42.Qc8+ Kh7 43.Qg8#) 41.Qf5 och svart blir matt i tolv drag. 40.h5 axb4 41.Rb1 b3 42.Rxb3

Vit har nu två konkreta svagheter att spela mot, bonden på b6 och den utsatta kungen på g7. Svart kan inte stoppa en inbrytning på damflygeln eller på kungsflygeln eftersom vit har mer terräng att lavera på och svart har svagheter som står för långt borta från varandra. 42…Qd7 43.Qf5! Inledningen till en mycket vacker dammanöver som leder till ett dambyte och ett vunnet tornslutspel. 43…Qe7 43…Qxf5 44.exf5 leder till ett vunnet tornslutspel, eftersom a4-a5 inte kan pareras med något annat drag än 44…Ra7 men då avgör 45.Rxb6 Rxa4 46.Rb7+ Kf8 (Annars avgör c4-c5! på grund av den absoluta sjunde raden i förening med två fribönder.) 47.Rf7+ och f6-bonden faller. 44.Qe6! Qc7

45.Qf7+! Vit profiterar maximalt på utposterna f5, e6 och f7! Det är fortfarande vattenringarna av Benoni-hoppet som utspelar sig. 45…Qxf7 46.gxf7 Ra7 46…Kxf7 47.a5 47.Rxb6 Rxa4 48.Rxd6 Rxc4 49.Rxf6! Kf8 50.d6 Rxe4 51.d7 Rd4 52.Rxh6 Kxf7 53.Rh8 Svart gav upp.

Vit vinner efter 53…Rxd7 54.Rh7+ Ke6 55.Rxd7 Kxd7 56.h6 och svarts kung är utanför kvadraten. Ett vackert parti som kröntes inte bara av Benoni-hoppet utan även av alla de efterföljande manövrerna med damen, tornet och bönderna medan kungen på den vita rutan h1 lugnt tittade på.

I morgon tittar vi på tornslutspelet med Capablanca i huvudrollen.

En solid metod att förkovra sig i schack är att nöja sig med att lära sig fem taktiska ställningar i veckan. Detta ”less-is-more-koncept” utarbetades i slutet av 70-talet i samråd med Robert Danielsson som var min tränare vid några tillfällen när jag var tonåring. Då handlade det om att jag skulle lära mig fem ställningar i veckan från GM Ludek Pachmans Mittelspielpraxis im Schach och Endspielpraxis im Schach. Nackdelen var att det kunde vara svårt att hålla disciplinen under 12 månader men med hjälp av e-posten kan man råda bot på detta och samtidigt skapa en pedagogisk struktur.

”Less is more” är ingen latmansmetod utan bygger på principen att det är bättre att göra för litet än för mycket eftersom risken är större, om man försöker göra för mycket, att inget alls blir gjort. Det är av denna anledning bättre att få kursen serverad i små portioner.

Vi har tidigare presenterat den populära e-postkursen De 300 viktigaste ställningarna som startat vid två tillfällen enligt ett rullande schema under två år. Denna kurs blev sedan en inspiration till boken 300 Most Important Chess Positions – Study five a week to be a better chess player.

Eftersom kursen blev så populär och några dessutom visat intresse för en kurs som täcker upp de taktiska domänerna i schack kommer det att starta en ny e-postkurs i början av nästa år. Den kommer att rubriceras De 300 viktigaste taktiska ställningarna och är som kursen om positionella idéer inriktad mot spelare med en spelstyrka i ratingintervallet 1000-3000. Det kommer inte att vara en kurs som enbart handlar om kombinationer, utan även taktiska områden som angreppsschack, varianträkning och hur man får upp ställningar där det finns ett taktiskt avgörande kommer att få sin beskärda del.

Om du är intresserad av kursen är du med i ett rullande schema. Det vill säga att om du startar i januari så kommer kursen att ta dig ett år att genomföra. Det kostar endast blygsamma 500 kr att vara med, vilket alltså inbegriper ett komplett träningsprogram. Sänd ett e-post-meddelande till thomasengqvist@protonmail.com om du vill vara med så sätts du omedelbart upp på en mejllista åtföljt av ett utskick en gång i veckan under ett års tid. Dessa taktiska ställningar har du sedan nytta av för resten av ditt schackliga liv.

Genom att assimilera och upprepa de 300 viktigaste taktiska ställningarna under ett år kommer du att öka din spelstyrka avsevärt proportionellt till ditt ratingtal. Om du känner till alla dessa taktiska nyckelställningar kommer du att ha stora chanser i praktiskt schack att känna igen tematiken inom öppning och mittspel (200) och slutspel (100). Fem ställningar i veckan kommer att skickas ut med lösningen veckan därpå. Genom att du lär dig ett viktigt taktiskt grepp i en ställning kommer du att kunna applicera denna idé i många andra ställningar. Detta är i princip den enda genvägen som finns om man vill förkovra sig snabbt.

Träningsmetodiken är att inför varje ställning försöka hitta det bästa draget, eller den bästa fortsättningen. Det kan ta 1-30 minuter beroende på spelstyrka och förtrogenhet med schacktaktik. Om du tycker någon ställning är för svår väntar du tills lösningen kommer och spelar igenom och memorerar den taktiska idén. En vecka senare, repeterar du ställningen för att motverka de annars obönhörliga glömskekurvorna.

Ett litet smakprov presenteras här nedan med två kombinationsställningar. Lösningarna publiceras i morgon och övermorgon så gör ett försök att sätta dig in i ställningarna redan nu. Det kommer vid ett senare tillfälle smakprov på två andra ställningar som belyser angreppsschack respektive hur man kan få upp en kombinativ ställning.

Eliskases,Erich Gottlieb – Gruenfeld,Ernst
Maehrisch-Ostrau, Moravska Ostrava, 02.07.1933

Vit vid draget (lösningsförslag på onsdag)

Capablanca,J – Schiffman
Detroit sim, 1909

Vit vid draget (lösningsförslag på torsdag)