jul 04

Stormästaren Pia Cramling i aktion. (Foto: Lars OA Hedlund)

Schacksnack har pratat med Pia Cramling (vår enda kvinnliga stormästare än så länge) om hur man kan stimulera fler tjejer till att spela schack, och till att fortsätta med schack om de redan har börjat. Pia har bland annat erfarenhet från att spela i de spanska och franska ligorna.

Pia tror mycket på att införa ett krav på att ha en tjej i varje lag, men inser att motståndet mot detta är hårt.

I Frankrike införde man den regeln 1996, för den högsta serien. Sedan har kravet efterhand utvidgats till att gälla även lägre serier. Det har gett utmärkt resultat. I början hade Frankrike inte större andel kvinnliga spelare än Sverige, eller fler kvinnliga elitspelare. Nu är läget ett helt annat. Många lag har mer än en kvinnlig spelare, berättar hon.I Frankrike utökade man lagen: En spelare mer i varje lag, varav minst en tjej.

Sverige har lägre andel kvinnliga schackspelare än många andra länder i Europa. Ska vi få någon förändring så måste vi titta på statistiken och göra jämförelser med andra länder, säger Pia.

Hon tillägger att upplägget med obligatorisk tjej kan man pröva först på regional nivå i Sverige. Lag-DM är en möjlighet. Till exempel i Stockholm, där det finns jämförelsevis många tjejer som spelar. Dessutom är det stora lag i Lag-DM, upp till 14 spelare. Junior-lag-DM är en annan möjlighet.

Däremot tror hon inte alls på ett separat ”tjejbord”: Tjejerna ska placeras in i lagen som vilken spelare som helst, dvs efter sin ranking.

Intressant nog skulle det senare förslaget stoppa Sveriges förmodligen enda renodlade tjejlag (som spelar för Rockaden).

-Kravet bör vara att det är en svensk tjej, det är ju dem vi vill stimulera. Lagen får redan ha två utländska spelare i laget, men den vägen bör man inte kunna ”fylla tjejkvoten”. Om man vill kan man ta bort titelspelare, att de inte räknas, om det t ex inte är en ”kvinnlig” schacktitel som till exempel WGM (kvinnlig stormästare).

Pia är själv stormästare, så hon talar inte i egen sak. Hon skulle inte kunna räknas in som den ”obligatoriska tjejen” i sitt lag Team Viking.

Det kan tilläggas att en svensk klubb (Rockaden) har en kvinnlig, utländsk spelare i sitt förstalag i Elitserien: Viktorija Cmilyte.

Pia tror även på speciella priser för tjejer, till exempel ”bästa tjej” i framför allt junior turneringar: Att man vid prisutdelningen uppmärksammar de tre främst pojkarna och de tre främsta flickorna.

-Vi skulle få tillbaka de tjejer som slutar, tillägger hon.

Bakgrunden är att det inte bara är en minoritet kvinnliga spelare i klubbarna, utan även att det är en större andel av tjejerna som lägger av. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto lägre andel tjejer. Däremot finns det ungdomsverksamheter på lågstadiet där det kan vara kring en tredjedel tjejer.

-Nu drar jag parallell till Frankrike igen och där har man även numera en damlagserie som har växt till sig. Den spelas under några helger under våren och krockar inte med den vanliga lagserien så tjejerna kan spela i båda ligorna. Där spelar man med fyra spelare och en tror jag får vara utlänning. Det är inget fel att ha en damallsvenska, som man har haft, men jag är fortfarande förvånad att det inte blev av senast, trots att tävlingen gick över bara en helg och att det gick att använda en spelare från en annan klubb.

Pia fortsätter:

-En damallsvenska lockar några spelare att delta en helg under hela året medan kravet på en tjej i seriespel ger en oerhörd mycket större effekt för de svenska damerna.

Pia tror alltså inte lika mycket på separata damserier där bara tjejer spelar. Vägen framåt är att satsa extra på de tjejer som spelar i de vanliga serierna, till exempel med särskilda priser till dem. Ett bra exempel är Junior-GP-tävlingarna i Stockholmstrakten. Dessa spelas under hela året, och framåt jul blir det final för dem som tagit flest poäng totalt sett.
Dessutom finns det en separat Tjej-GP-final för de tjejer som tagit flest poäng under året. ”Utmärkt” är Pias åsikt om Tjej-GP-finalen.

En annan sak hon tror på är sociala aktiviteter för tjejer, inte bara rent schackliga arrangemang och även att man samlar en större grupp tjejer och åker tillsammans till tävlingar. Norska ”jentebrigaden”, är ett initiativ av Norges ungdomsförbund för att uppmuntra schacktjejer och de kommer från hela Norge och drar ut tillsammans på tävlingar med ledare. Bland annat har Malmö Open blivit ett årligt utflyktsmål.

Länkar:

Läs de 3 kommentarerna till “Pia Cramling om tjejsatsningar”

  1. Martin Skjöldebrand säger:

    ”Hon tillägger att upplägget med obligatorisk tjej kan man pröva först på regional nivå i Sverige. Lag-DM. … Däremot tror hon inte alls på ett separat ”tjejbord”: Tjejerna ska placeras in i lagen som vilken spelare som helst, dvs efter sin ranking.”

    Kommer inte detta att i vart fall under en period innebära ett kvoterat tjejbord? I vissa serier kanske t o m ganska länge? I juniorlagen borde det väl ändå gå att hitta tjejer – och risken är väl inte lika uppenbar.

    Uppdaterat: Den här kommentaren fastnade i spam-filtret, av okänd anledning. Därför blev den försenad. Beklagar.
    /Erik

  2. Erik Geijer säger:

    Här låg en stund en mycket osmaklig kommentar. Den är raderad, och skribenten är varnad.

  3. Sten Modigh säger:

    Det kan val inte vara sa farligt att prova!?

    Funkar det inte sa kan man ju ga tillbaka till den gamla modellen.

Lämna en kommentar