Uppdaterat: Bo har nu skrivit ytterligare ett öppet brev.
Schackvänner,
När Schackakademien gjorde det möjligt för SSF att anställa Jesper Hall, ställde vi stora förhoppningar till hans möjligheter att lyckas.
I Jesper såg vi en klok, kreativ och dådkraftig ledare. Han kunde visa imponerande resultat. Han hade forskningen på sin sida. Han hade förmågan att få bidragsgivande myndigheter med sig. Han hade en klar och framkomlig plan.
Ganska snart visade Jesper att han vida överträffade de högt ställda förväntningarna. Schack-i-skolan rullade på med en imponerande hastighet. Jesper skapade stora värden för svenskt schack.
Samtidigt hade Schackakademien ständiga diskussioner om hur de traditionella schackklubbarna skulle överleva. Klubbar försvann, och därmed minskade antalet medlemmar i SSF med krympande ekonomi som följd. Hur kunde vi skapa en brygga mellan det nya och det gamla. Kunde klubbarna bli faddrar? Kunde klubbarna ge skolschackverksamheten stadga, i utbyte mot en inflöde av barn?
Akademiens dåvarande preses Sören Mellstig hade uppmanat Tom Wedberg och mig att rädda Wasa Schackklubb, som befann sig två veckor från nedläggning. Det lyckades, och klubben lever nu i harmoni. I det samanhanget hade vi många fruktbara diskussioner med Jesper om hur kraften i skolschacket skulle komma de traditionella klubbarna till godo. Och vice versa.
Om jag vore ordförande för SSF (vilket inte är aktuellt) skulle min första insats vara att skapa en öppen och prestigefri diskussion om just denna livsavgörande fråga.
Jag skulle ge Jesper Hall fria tyglar och stora resurser, och jag skulle med öppna armar ta emot Johanna Valentin, som är en jättekraft.
Framför allt skulle jag se till att jag som ordförande inte stod i vägen för några som helst goda initiativ. Jag skulle se min egen insats som en sträcka på en lång stafett.
Nästa ledare skulle inom rimlig tid kunna ta över verksamheten i ett bättre skick än när jag tillträdde. Under min tid skulle jag se till att förtroendevalda på alla nivåer, såväl som de anställda, fick verka i en glad, öppen och kreativ anda.
Den ordförandekandidat som delar min syn på ledarskapet i SSF har mitt stöd!
Vänliga hälsningar
Bo Aurehl
26 juni 2013 klockan 07:13
För mig räcker det att läsa att vår ordförande har förbjudit kontakter med Garry Kasparov. Förhindrat att en sådan gigant och eldsjäl hjälper till att puffa svenskt skolschack.
Jag tror aldrig att jag har läst något så dumt i hela mitt schackliv. Trött man blir, bara förnamnet.
26 juni 2013 klockan 15:18
Instämmer med Joakim Sparv i föregående mail. Det hade varit en fantastisk sak för ungdomarna att få se denne legend – är också övertygad om att det för alla Ungdomsledare hade varit enormt inspirerande./Håkan