Fischer hade flera unika tekniska metoder som alla spelare som aspirerar på spel på mästarnivå behöver lära sig. En metod inom behandlingen av bondestrukturer var att provocera motståndaren till ofördelaktiga bondetrianglar som Fischer senare i partiet kunde profitera på. I det första klippet gås partisluten Pachman-Fischer, Havanna (ol) 1966 och Fischer-Tajmanov, Vancouver 1971, fjärde matchpartiet igenom. Det sista exemplet är det mest kända när det gäller hur man kan utnyttja bondetrianglars svagheter samt sätta upp egna fördelaktiga bondetrianglar i slutspelet.
I det andra klippet visas partiet Fischer-Miagmasuren, Sousse (izt) 1967 och är instruktivt för hur Fischer själv undvek att få en bondetriangel på damflygeln (bönder på a2, b3 och c2) genom ett nytt förhållningssätt i en känd ställning som uppkommer i Kungsindiskt i förhand.
Laddar ...
Senaste kommentarer